Det här är en ängel som man kan köpa i mina föräldrars blomsteraffär.
Ibland känner man sig lite som den här ängeln! Liten och lätt och med vingar! Allt går bra och när jag sjunger tar folk miste och tror att det är en riktig ängel som sjunger och blir religiösa!
Man får till ett fantastiskt fotoansikte och ser ut som hämtad ur ett fotoalbum från 1800-talet!
Blåser det är det alltid medvind!
Ibland känner man sig som ängeln!
Och ibland känner man sig som stenen i bakgrunden.
(Tillåt mig att ifrågasätta skapelsen på följande punkt: finns det någon som helst poäng i att man en gång varje månad ska få helt överjävligt ont i magen, och när de smärtstillande äntligen börjar göra sitt jobb, så måste man absolut ändå känna sig som en bakfull barbapappa i tre dagar? Det sänker övningsmoralen å det grövsta. Även om man försöker öva gehör så blir hjärnan överhettad så fort man lämnar den trygga tonarten C. Så nu undrar jag, Gud, om vi skulle kunna se över mitt kontrakt? Jag tror att det stod något elände i det finstilta som jag missade...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar