Jag är trött, men glad.
Idag var det julavslutning. Jag fick dirigera "Jul, jul", som inledning, och sedan tänkte jag att nu. Nu äntligen är det över! Och så började Gunnar prata; det gamla vanliga om att vi ska vila oss på lovet om vi ska söka Köpenhamn, och inte vila lika mycket om vi inte ska söka Köpenhamn... Sedan sa han att det fanns en elev som utmärkt sig särskilt i år, med sitt enorma engagemang i luciaverksamheten, och att han kände att det borde uppmärksammas.
Och så fick jag en av de mest värmande applåderna jag någonsin fått i hela mitt liv. Samt ett presentkort på Akademiebokhandeln.
Där och då var det värt allt slit.
(Och appropå slit; mitt hår fick liv i tisdags och skapade helt på egen hand en märklig, tuperad boll i nacken. Stina, jag tror du vet vad jag pratar om... Denna boll inhöljdes sedan i stearin från luciakronan och jag har varit för trött för att göra något åt det, utan helt enkelt satt upp det i en tofs och låtit det vara. Lite som att ha en angorakatt i nacken. I morse kände jag dock att en dusch var av nöden, och kammade/slet ut min angorakatt. Det tog tjugo minuter.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar