Det Irrationella Momentet

Vad det Irrationella Momentet är?

Hur ska jag kunna veta det? Det är ju irrationellt!

Jag vet inte vad det är. Men jag vet vad det gör.

Det är det Irrationella Momentet som gör att du skrattar åt regnet, att du säger hejdå till lägenheten genom brevinkastet när du går hemifrån, att du cyklar slalom mellan de vita ränderna i vägkanten eller att du har två hörselskadade möss i badkaret. Det är det Irrationella Momentet som gör att du alltid tar på dig höger sko först, att du tittar ner och upptäcker att du har en djembe mellan benen eller att du spelar jazz tillsammans med borgmästaren i arkivet under rådhuset.

Utan det Irrationella Momentet hade ditt liv varit lika spännande som en oskriven sida i ett rutigt block. Du hade vetat var alla ränderna började och slutade, var de möttes och var de skiljdes åt.

Ingenting hade förvånat dig, ingenting hade överraskat dig och ingenting hade varit ologiskt eller spontant.

Det är det Irrationella Momentet som gör att livet inte går att förutsäga, som gör att människor gör saker som inte är logiska.

Det är det Irrationella Momentet som gör att inget liv kan passa in i en kalkyl eller ett mönster (från det mänskliga mönstret är vi alla undantag, nämligen).

Det är det Irrationella Momentet som gör livet till liv.

(Vill du veta mer om detta Irrationella Moment? Läs boken ”Aj, min guldtand!” av Leif Panduro. Jag fick låna den av en kompis och fann den helt makalös. Jag upprepar, helt makalös!)