Bära jordsäckar, flytta amplar, plantera tagetes, fylla krukor med jord och toppa sommarblommor. Vara ute och nästan känna smaken av frisk luft i munnen. Trötthet i kroppen. Se ett fysiskt resultat av arbetet. Inte känna att man behöver fylla krukorna med jord på ett eget sätt, ett originellt sätt, "hur tänkte du när du fyllde krukan? Vad är din tolkning?"
Umgås med sin själsfrände.
Hon och jag satt i soffan igår kväll och bara mysade. Sa ingenting, just. Jag strök henne över ryggen och kände hur mycket jag tyckte om henne.
Ligga på en pall med jordsäckar och titta upp mot det där stora ljusblå.
Följa en mås med blicken. Associera fritt till molnen som glider förbi; hålla kvar känslan av sommarlov för länge sedan. Gräs under fötterna, Cornetto Soft från Amigo i munnen, rosa fladderklänning med vita blommor på och att gunga så högt att om jag släpper taget och hoppar skulle jag flyga över växthusen, nudda molnen med mina utsträckta händer och sedan landa med ett "hepp!" på grannens tomt. Ungefär vid den där jättefula statyn av någon grekisk gud som matchar riktigt illa med en gul träkåk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar