Den perfekta tagningen finns inte.
Inser jag efter att ha bråkat med tekniska apparaturer hela dagen. Må de griljeras i helvetet och läggas i en blandning av senap, russin och ananas. Alltså de ätbara saker jag, mitt bortskämda vita medelklassas, tycker allra sämst om.
Och när det bara var en liten, liten stämma kvar att rätta till eftersom den var lite, lite falsk... He-hepp sa tekniken och gav mig en fördröjning på ca en fjärdedels sekund. Inte praktiskt. Det händer ibland och ingen har lyckats lista ut varför. Förmodligen är väl min utrustning trasig. Kanske går att laga med gaffa? Då får väl stämman vara sur då.
Övade piano till Tankesmedjan bara för att orka hålla motivationen uppe (och rättfärdigade detta vanvördiga tilltag med att jag vill försöka sätta ackorden i muskelminnet, ungefär som när jag övar skalor på flöjten med en bok på notstället).
Får somna utan den där perfekta tagningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar