När du rensar ur din facebookwall hittar du en gammal fundering. En fundering du glömt att du funderat.
Varför kan man ha flera personer i en enda kropp, men aldrig flera kroppar i en person?
Du undrar om det hade varit lättare så.
Om man haft flera subjektiviteter; en för varje dröm, så att de inte stod i vägen för varandra.
Kanske.
Eller så hade den ena kroppen förr eller senare dödat den andra.
Man kan nog bara vara en, inser du. En enda kan du vara, och den enda måste du vara helt och hållet.
Sakta men säkert börjar du sparka ut de där personerna som är för många där inne. Till slut blir det bara en kvar.
Du är snart där.
onsdag 16 maj 2012
Morsning och goodbye!
Ecco quel fiero istante och Mi lagnero tacendo har nu stigit som rök mot en regngrå faluhimmel.
Vi kommer tyvärr inte att ses i helvetet, för dit kommer bara de som inte har någon själ.
Och det har jag, det vet jag.
Vi kommer tyvärr inte att ses i helvetet, för dit kommer bara de som inte har någon själ.
Och det har jag, det vet jag.
Att klamra sig fast vid
Det är inte ett sundhetstecken att vara välanpassad till ett i grunden sjukt samhälle.
tisdag 15 maj 2012
Dagens tips angående värdelös musik
Ibland måste man sjunga stycken man inte vill sjunga.
Texten handlar om att ens hjärta är krossat och allt är mycket, mycket eländigt, men musiken skulle lika gärna kunna passa till en text om blommor och soliga sommardagar. Det finns helt enkelt ingen koppling mellan känslan och musiken.
Och texten i sig är dessutom riktigt, riktigt dålig.
Då får man anlägga ett allmänt bedrövat uttryck och sjunga ändå. Ledsen min och djupa andetag. Brukar fungera. Medan man funderar på vad man ska äta till middag eller om man verkligen stängde av spisen innan man gick hemifrån. Hur man får orkidéer att överleva. Den politiska situationen i Vitryssland. Eller vad som helst.
Då känner man sig som en jävla hycklare.
Bryter ihop lite över sitt hyckleri. Man vill ju inte vara en hycklare.
Sedan, när allt är över, begår man ritualmord på noterna och mår ganska gött igen.
Texten handlar om att ens hjärta är krossat och allt är mycket, mycket eländigt, men musiken skulle lika gärna kunna passa till en text om blommor och soliga sommardagar. Det finns helt enkelt ingen koppling mellan känslan och musiken.
Och texten i sig är dessutom riktigt, riktigt dålig.
Då får man anlägga ett allmänt bedrövat uttryck och sjunga ändå. Ledsen min och djupa andetag. Brukar fungera. Medan man funderar på vad man ska äta till middag eller om man verkligen stängde av spisen innan man gick hemifrån. Hur man får orkidéer att överleva. Den politiska situationen i Vitryssland. Eller vad som helst.
Då känner man sig som en jävla hycklare.
Bryter ihop lite över sitt hyckleri. Man vill ju inte vara en hycklare.
Sedan, när allt är över, begår man ritualmord på noterna och mår ganska gött igen.
måndag 14 maj 2012
Sveriges fulaste stad?
När jag ändå är inne på ämnet Sveriges geografi.
I höst flyttar jag till metropolen Bollnäs.
Ska skriva lite musik, tänkte jag mig.
Det blir nog skoj!
I höst flyttar jag till metropolen Bollnäs.
Ska skriva lite musik, tänkte jag mig.
Det blir nog skoj!
söndag 13 maj 2012
Gotlandsrapport
När jag öppnade dörren till min lägenhet höll jag på att golvas av Lukten. The Lukt. Jag har under hela gotlandsresan varit övertygad om att jag lämnade lägenheten städad. Jag hade fel. Väldigt fel. Den verkar ha ruttnat lite, lite granna i min frånvaro. Det är underbart väder ute och jag ska vara inne och städa.
Jag har, för er som inte vet det, varit på Gotland med skolan för att vara med på festivalen Ljudvågor. Nyskriven musik, samarbete med Gotlands Tonsättarskola. Paniken när jag fick noterna i höstas har gradvis övergått i enorm förtjusning ju mer vi repat; det här med nutida konstmusik kanske är lite min tekopp? Jag har under den senaste tiden raljerat en hel del för alla som orkat lyssna om hur mycket jag ogillar Mozart. Jag sjunger Mozart jämt, känns det som. Han och jag förstår inte riktigt varandra, och det kanske är så det måste vara? Vårt förhållande fungerar helt enkelt inte speciellt bra. Förhållandet mellan mig och mina Gotlandsstycken däremot... Framför allt ett av dem, "Tann for tunge" av Simon Schultz, kom jag extremt bra överens med till slut, och efter framträdandet haglade positiva kommentarer över mig för min insats. Bara att lapa i sig och inleda en ny vad-ska-jag-göra-av-mitt-liv-kris!
Förutom att det var väldigt roligt att sjunga spännande musik i lite olika ensembler så var det rätt gött att komma bort från Falun. Som vanligt. Den här staden skaver som en sten i skon. Hatkärlek. Jag har ju ändå bott här i fyra år.
Följande nöjen erbjuder inte Falun för tillfället: få repertoartips av och diskutera nutida konstmusik med tillrest sångerska från Australien, specialiserad på nämnda musikform. Spela irländsk folkmusik på gatan med levande och stundtals ganska okoncentrerade notställ. Promenader i hamnen när det regnar så mycket att man liksom ger upp försöken att hålla sig torr utan bara skrattar högt och plöjer rakt genom vattenpölarna. Dansa samba. Diskutera politik över en plastmugg rödvin (tryggt att känna att jag inte faller utanför schablonen för vänsterorienterad kulturutövare). Äta glass med spexiga smaker tills man nästan spyr. Beskåda ett antikt, självspelande skåp. Sitta på muren utanför Metodistkyrkan och se solen gå ner över havet.
Följande nöjen erbjuder Falun för tillfället: städning samt Lustigknoppsbacken med Packning. Hade trott att den där backen skulle bli en enkel match efter att ha tillbringat tre dagar med att springa mellan vandrarhemmet och Metodistkyrkan ca en miljon gånger. Hela Visby är ju en enda jämrans uppförsbacke! Men icke. Jag börjar tro att det vilar en förbannelse över Lustigknoppsbacken. Toppen...
Jag har, för er som inte vet det, varit på Gotland med skolan för att vara med på festivalen Ljudvågor. Nyskriven musik, samarbete med Gotlands Tonsättarskola. Paniken när jag fick noterna i höstas har gradvis övergått i enorm förtjusning ju mer vi repat; det här med nutida konstmusik kanske är lite min tekopp? Jag har under den senaste tiden raljerat en hel del för alla som orkat lyssna om hur mycket jag ogillar Mozart. Jag sjunger Mozart jämt, känns det som. Han och jag förstår inte riktigt varandra, och det kanske är så det måste vara? Vårt förhållande fungerar helt enkelt inte speciellt bra. Förhållandet mellan mig och mina Gotlandsstycken däremot... Framför allt ett av dem, "Tann for tunge" av Simon Schultz, kom jag extremt bra överens med till slut, och efter framträdandet haglade positiva kommentarer över mig för min insats. Bara att lapa i sig och inleda en ny vad-ska-jag-göra-av-mitt-liv-kris!
Förutom att det var väldigt roligt att sjunga spännande musik i lite olika ensembler så var det rätt gött att komma bort från Falun. Som vanligt. Den här staden skaver som en sten i skon. Hatkärlek. Jag har ju ändå bott här i fyra år.
Följande nöjen erbjuder inte Falun för tillfället: få repertoartips av och diskutera nutida konstmusik med tillrest sångerska från Australien, specialiserad på nämnda musikform. Spela irländsk folkmusik på gatan med levande och stundtals ganska okoncentrerade notställ. Promenader i hamnen när det regnar så mycket att man liksom ger upp försöken att hålla sig torr utan bara skrattar högt och plöjer rakt genom vattenpölarna. Dansa samba. Diskutera politik över en plastmugg rödvin (tryggt att känna att jag inte faller utanför schablonen för vänsterorienterad kulturutövare). Äta glass med spexiga smaker tills man nästan spyr. Beskåda ett antikt, självspelande skåp. Sitta på muren utanför Metodistkyrkan och se solen gå ner över havet.
Följande nöjen erbjuder Falun för tillfället: städning samt Lustigknoppsbacken med Packning. Hade trott att den där backen skulle bli en enkel match efter att ha tillbringat tre dagar med att springa mellan vandrarhemmet och Metodistkyrkan ca en miljon gånger. Hela Visby är ju en enda jämrans uppförsbacke! Men icke. Jag börjar tro att det vilar en förbannelse över Lustigknoppsbacken. Toppen...
tisdag 8 maj 2012
Tonight
Jag kommer nog inte att sova så mycket i natt. I morgon är det sökningsdags.
Det var ett tag sedan jag spelade upp mina sånger för någon. Idag kändes som en bra dag att göra det, så då gjorde jag det. Och fick sådana omdömen som... ja, som man vill ha, helt enkelt. Tankar om saker man inte hör själv. Man är liksom för nära sångerna för att upptäcka de där sakerna. Lite som en förälder som inte ser de mindre bra sidorna hos sitt barn.
Fast i det här fallet handlade det om bra sidor jag är blind för. Som att texterna låter som något jag skulle kunna sitta och gagga om i kaffehörnan. De låter jag. Det är nog det bästa betyget de kan få!
Och så Sparvboet - den nya adressen till vad jag så småningom tänkt mig utveckla till... ja, till mitt eget sparvbo. Sparv har varit namnet på mig som soloartist och på mitt band. Jag tänkte fortsätta låta det vara mitt namn, ett samlingsnamn för mig och allt jag pysslar med. Sparv är mycket musik men Sparv är annat också. Vad får jag se. Det känns i alla fall som en bra början att ha byggt ett eget bo här på världsvida webben.
Godnatt! Nu ska jag sova. Tror jag. Om det går.
Det var ett tag sedan jag spelade upp mina sånger för någon. Idag kändes som en bra dag att göra det, så då gjorde jag det. Och fick sådana omdömen som... ja, som man vill ha, helt enkelt. Tankar om saker man inte hör själv. Man är liksom för nära sångerna för att upptäcka de där sakerna. Lite som en förälder som inte ser de mindre bra sidorna hos sitt barn.
Fast i det här fallet handlade det om bra sidor jag är blind för. Som att texterna låter som något jag skulle kunna sitta och gagga om i kaffehörnan. De låter jag. Det är nog det bästa betyget de kan få!
Och så Sparvboet - den nya adressen till vad jag så småningom tänkt mig utveckla till... ja, till mitt eget sparvbo. Sparv har varit namnet på mig som soloartist och på mitt band. Jag tänkte fortsätta låta det vara mitt namn, ett samlingsnamn för mig och allt jag pysslar med. Sparv är mycket musik men Sparv är annat också. Vad får jag se. Det känns i alla fall som en bra början att ha byggt ett eget bo här på världsvida webben.
Godnatt! Nu ska jag sova. Tror jag. Om det går.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


